Kyrkomusikernas Tidning
Nästa KMT utkommer fredag 2 oktober. Annonsstopp tisdag 15 september.

07 september 2020

Mentorskap ger starkare yrkesroll

Sida_1_KMR_9

I Stockholms stift har tre kyrkomusiker i början av sin karriär haft tillgång till en mentor under ett helt läsår. En av adepterna är Tove Åhrman. Hon tycker att hon har fått hjälp att hitta och utforma sin yrkesroll genom de regelbundna mentorsamtalen med Kerstin Börjeson.
– Jag har fått en bättre förståelse för helheten i yrket och en större insikt i de aspekter av yrket som inte lärdes ut under musikutbildningen, säger hon.
Nummer 9/2020 av KMT tar upp olika aspekter av mentorskap som ett sätt att växa in i kyrkomusikeryrket. Mentorskap ska inte förväxlas med handledning. I en mentor/adept-relation är det adepten som väljer vilka frågor som hen vill diskutera med mentorn, som handplockas för att matcha behoven.
Anna Phil Lindén som leder mentorskapsprogrammet för kyrkomusiker i Stockholms stift talar om kollegiala samtal i ögonhöjd.
Fokus för Tove Åhrman har varit körlivet med uppsjungningar, planering för större verk samt regler och ansvarsfördelning i kören. Men även andra behov och frågeställningar har kommit upp, bland annat budget, schemafrågor och nätverksarbete.

En variant på mentorskap är fadderskap. Joakim Olsson Kruse hör till en grupp kyrkomusikerstudenter som under utbildningen vid Musikhögskolan i Göteborg hade en kyrkomusikerfadder i en och samma församling under hela den fyra år långa utbildningstiden. Nu, 22 år efter examen, har han intervjuat ett annat fadderpar – Lars Åberg och Inger Knecht. Han har även intervjuat initiativtagaren till fadderprogrammet, Peder Larsson. Utifrån dessa samtal funderar han i en artikel på hur viktigt det är att bygga broar mellan utbildning och yrkesliv.

07 augusti 2020

Psalmerna är en tidsspegel

KMT_Nr_7-8_2020-1

Våra psalmer lever inte i ett vakuum. Tvärtom är de starkt påverkade av den rådande världsbilden och strömningarna i samhället. Om detta skriver Henrik Tobin i en längre essä.
Genom historien är det främst två huvudperspektiv som präglar psalmernas texter – och tolkning av dem: det realistiska och det nominalistiska. Tvärtom vad man kan tro så är det realistiska perspektivet förknippat med förmodernitet och kyrkans auktoritet och dominans, medan det nominalistiska perspektivet hör ihop med vetenskapens framväxt och klyvningen av tro och vetenskap. I det senare är det individen eller gruppen som definierar vad som döljer sig bakom orden. Essän kräver lite fokus. Den är både skarp och vetenskaplig.

Det blev ett nej till utökat tillträde för facken. I praktiken så innebär det att KMR inte kommer att kunna besöka arbetsplatser där det inte finns medlemmar som är anslutna till förbundet. Förbundsordförande Nils-Gunnar Karlson menar att det kan försvåra arbetsmiljöarbetet i kyrkan eftersom det finns många små arbetsplatser där anställda har ”hakar på varandra”.
I tidningen reder vi ut vad riksdagen har beslutat om i frågan och vad som gäller.

Nu har också kommittén som ska arbeta fram ett förslag till kompletteringar av kyrkohandboken kommit igång. För att bredda musiken i handboken ska de ta fram förslag på jazz- och folkmusik, samisk musik och musik från systerkyrkor i andra länder. Arbetet försvåras dock på grund av coronapandemin och hittills har man mest träffats i digitala konferensverktyg.

15 juni 2020

NKS2020 blir NKS2021

Det nordiska kyrkomusiksymposiet som i år skulle ägt rum 10-13 september kommer att flyttas till 26-29 augusti 2021. Platsen blir densamma; Helsingfors.

Just nu är anmälan stängd men man planerar att öppna igen den 1 augusti.

04 juni 2020

Det svenska ”orgelundret”

kmt2006

Välkommen till ett temanummer om svenska orglar i världsklass. Till att börja med har vi de unika orglarna från 1700-talet och början från sekelskiftet 1700/1800. Få länder har så många bevarade orglar från den här tiden som Sverige. Därför finns det också ett stort internationellt intresse för dem.

1700-talsorglarna är tillverkade med omsorgsfulla hantverksmetoder och har en klangkvalitet som går utöver det vanliga. Från mitten av 1990-talet har forskare från Göteborg Organ Art Center och Riksantikvarieämbetet noga inventerat 1700-talsorglarna i Sverige. Data om orglarna har under flera år funnits tillgängliga för forskare.

Sedan början av året presenterar Göteborg internationella orgelakademi också skatten av 1700-talsorgler för en bredare publik. Av 20 stycken inventerade orglar har man valt ut de 10 intressantaste som visas upp i filmer på webben. Här finns ”walk-trough-filmer”, improvisationer och intervjuer med människor som har en stark relation med orglarna.

Byggandet av Göteborgs konserthusorgel har nu hunnit halvvägs. I sommar fortsätter installationen av orgelns 8 000 pipor. Nästa sommar finjusteras piporna för att uppnå maximal tonstyrka och klangfärg. Orgeln byggs på orgelverkstaden Rieger Orgelbau i Österrike. KMT har intervjuat Hans Davidsson, projektledare, orgelprofessor och organist i Älvsborgs församling, och vi rapporterar från bygget.

Vi har också besökt Acusticum i Piteå som har en av världens modernaste orglar. ”Orgel Acusticum” har en Bachorgel som kärna med barockregister och franska register. Men orgeln är också utrustad med avancerad digital teknik, vilket bland annat gör det möjligt att fjärrspela på orgeln från olika platser runt om i världen och skapa helt nya klangbilder.

annonser:

Bannerannons