{"id":204,"date":"2026-05-05T00:54:35","date_gmt":"2026-05-04T22:54:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/?page_id=204"},"modified":"2026-05-05T01:10:50","modified_gmt":"2026-05-04T23:10:50","slug":"historik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/historik\/","title":{"rendered":"Historik"},"content":{"rendered":"\n

G\u00f6teborgs stifts kyrkomusikerf\u00f6rening<\/strong>
bildades \u00e5r 1899. Den nationella organisationen Sveriges Allm\u00e4nna Organist- och Kantorsf\u00f6rening kom till f\u00f6rst \u00e5r 1901. G\u00f6teborgs Stifts Kyrkomusikerf\u00f6rening var allts\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re sin tid och detta var f\u00f6rmodligen anledningen till att A. O. Assar, som var verksam i G\u00f6teborgs domkyrka fick vara med i den f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rden fr\u00e5n den nationella organisationens sida. Det r\u00f6rde sig om en uppvaktning f\u00f6r kung Oscar II, ecklesiastikdepartementet och Musikaliska Akademien. Den nationella organisationen kom s\u00e5 sm\u00e5ningom att byta namn till Kyrkomusikernas Riksf\u00f6rbund KMR.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ls\u00e4ttningen f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l den nationella organisationen som de snabbt framv\u00e4xande stiftsf\u00f6reningarna var densamma: att arbeta f\u00f6r kyrkos\u00e5ngens och kyrkomusikens h\u00f6jande, verka f\u00f6r enighet och god anda inom organist- och kantorsk\u00e5ren samt ett f\u00f6rb\u00e4ttrande av denna k\u00e5rs st\u00e4llning i allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n

Konkret innebar detta f\u00f6r det framv\u00e4xande kyrkomusikaliska facket p\u00e5 b\u00e5de nationell och stiftsniv\u00e5 att arbeta f\u00f6r att kyrkomusikerna i Sverige blev statligt anst\u00e4llda och i detta avseende likst\u00e4llda med pr\u00e4sterna.<\/p>\n\n\n\n

Kampen blev b\u00e5de intensiv och l\u00e5ng. F\u00f6rst 1950 kom Kyrkomusikerstadgan som \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 blev Kyrkomusikerf\u00f6rordningen. Denna statliga reglering \u00e4r den mest betydelsefulla h\u00e4ndelsen i svensk kyrkomusikalisk historia och blev grogrunden f\u00f6r den n\u00e4stan explosionsartade utvecklingen av kyrkomusiken p\u00e5 alla plan. Idag – 60 \u00e5r senare – har t.ex. svenska k\u00f6rer blivit till internationellt v\u00e4lk\u00e4nd kvalit\u00e9 och orgelbyggeri och orgelspel har hamnat p\u00e5 samma h\u00f6ga niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Den radikala f\u00f6r\u00e4ndringen med anledning av Kyrkomusikerf\u00f6rordningen innebar att de som utbildade sig till organister vid Kungliga Musikh\u00f6gskolan i Stockholm, det fanns bara en utbildningsanstalt d\u00e5, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen hade m\u00f6jligheten att f\u00e5 heltidsanst\u00e4llning som organist med kyrkan som huvudarbetsgivare. I en \u00f6verg\u00e5ngsperiod var den ofta kopplad till fyllnadstimmar inom skolan. Tidigare hade det varit s\u00e5 att en organists huvudsakliga tj\u00e4nstg\u00f6ring \u00e4gde rum inom skolans ram och att man dessutom – som det hette – spelade i kyrkan. Ett annat viktigt resultat av Kyrkomusikerf\u00f6rordningen var att de s.k. klockartj\u00e4nsterna f\u00f6rsvann och skolkantorstj\u00e4nsterna blev den tj\u00e4nstetyp som g\u00e4llde.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 stiftsplanet blev scenariot ett annat \u00e4n tidigare: Domkapitlet fick det allm\u00e4nna inseendet \u00f6ver den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet, den n\u00e4rmare tillsynen inom varje kyrkomusikerdistrikt blev en uppgift f\u00f6r kyrkor\u00e5det och kyrkoherden. I det nya scenariot kom Kyrkomusikerf\u00f6reningen i de olika stiften att ha en viktig funktion som facklig f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r kyrkomusikerk\u00e5ren. Innan beslut i kyrkomusikaliska fr\u00e5gor togs i Domkapitlet genomgick \u00e4rendena en granskning av Domkapitlets musiksakkunnige, som var domkyrkoorganisten, av Domkapitlets jurist och av den facklige f\u00f6retr\u00e4daren, stiftsombudet.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00f6rflyttar oss snabbt till \u00e5r 1990. D\u00e5 gick Kyrkomusikerf\u00f6rordningen i graven och kyrkomusikerna blev kyrkokommunalt anst\u00e4llda, Oppositionen mot f\u00f6r\u00e4ndringen var inom kyrkomusikerk\u00e5ren mycket stark men det samlade resultatet av \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n statlig till kyrkokommunal anst\u00e4llning blev dock positiv fr\u00e4mst genom tidlistan, som stiftsf\u00f6reningarnas stiftsombud hade som underlag vid f\u00f6rhandlingar med arbetsgivarsidan om olika tj\u00e4nsters procentuella omfattning. Domkapitlets tidigare roll r\u00f6rande det allm\u00e4nna inseendet \u00f6ver den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet var borta och alla f\u00f6rhandlingar skedde p\u00e5 det f\u00f6rsamlingsm\u00e4ssiga lokalplanet. Tidlistans positiva procentr\u00e4kning ledde till ett ut\u00f6kat antal kyrkomusikertj\u00e4nster till gagn f\u00f6r den kyrkomusikaliska niv\u00e5ns h\u00f6jande.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00f6rflyttar oss en sista g\u00e5ng och nu till \u00e5r 2000, den av somliga \u00f6nskade men av andra fruktade skilsm\u00e4ssan mellan stat och kyrka. D\u00e5 denna f\u00f6r\u00e4ndring bara \u00e4r nio \u00e5r gammal kan den knappast bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en grundlig utv\u00e4rdering. Allm\u00e4nt kan s\u00e4gas att Svenska Kyrkans verksamhet i alla avseenden kommer att bli beroende av medlemsantalet och d\u00e4rmed den kyrkoavgift som medlemmarna betalar. Stiftsf\u00f6reningarnas uppgift att stimulera unga m\u00e4nniskor att satsa p\u00e5 det kyrkomusikaliska yrket kommer att bli en av dess allra viktigaste uppgifter – med andra ord rekryteringsfr\u00e5gan. Denna uppgift delar stiftsf\u00f6reningarna med Svenska Kyrkans ledning som har att ta kraftfulla initiativ b\u00e5de vad g\u00e4ller utbildning, anst\u00e4llning, ekonomiska och sociala r\u00e4ttigheter f\u00f6r kyrkomusikaliskt anst\u00e4llda m.m.<\/p>\n\n\n\n

Av Henrik Cervin<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

G\u00f6teborgs stifts kyrkomusikerf\u00f6reningbildades \u00e5r 1899. Den nationella organisationen Sveriges Allm\u00e4nna Organist- och Kantorsf\u00f6rening kom till f\u00f6rst \u00e5r 1901. G\u00f6teborgs Stifts Kyrkomusikerf\u00f6rening var allts\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re sin tid och detta var f\u00f6rmodligen anledningen till att A. O. Assar, som var verksam i G\u00f6teborgs domkyrka fick vara med i den f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rden fr\u00e5n den nationella organisationens […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-204","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/204","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=204"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/204\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":221,"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/204\/revisions\/221"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kmr.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=204"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}