Föreningen

KORT HISTORIK

HISTORIK

LULEÅ STIFTS ORGANIST- OCH KANTORSFÖRENING 1919-1955.

1919. Luleå stifts organist- och kantorsförening bildades i Boden 19 december som den sist bildade stiftsföreningen i landet. År 1907 utsågs en kommitté för att få tillstånd en organisation för kyrkomusiker i Luleå stift. Något resultat gav inte detta. När man 1919 bildade föreningen valdes till ordförande Olov Selinus, Piteå. Till vice ordf. valdes F.E. Bäckström, Kalix och kassafövaltare blev Martin Romanus, Gammelstad. Övriga i styrelsen: Verner Bäckström, Bjurholm och Axel Lindgren, Övertorneå.

1920. Första årsmötet hölls i Piteå. Man hade fått besked att domkapitlet, efter gjord framställning, sänt ut cirkulär med uppmaning att bevilja organisterna dyrtidstillägg. Någon större framgång gav dock inte detta.

1922. Svårigheter att få medlemmar till årsmötet. Endast ordföranden Selinus infann sig. Han fortsatte dock att sköta löpande göromål, framställningar etc.

1923. Årsmöte i Älvsbyn. Ordförande Selinus hade redan ett par år tidigare nödgats överta både sekreterar- och kassaförvaltningsuppgifterna.

1924. Kallelse till årsmöte vid Södra Sunderbyns folkhögskola. "Inte en enda kom tillstädes. Ordföranden stod där ensam. Tröstlöst! Det var nu omöjligt att få någon reda i organisationen. Intresset för organistföreningen var minimalt. Orsak? Folkskollärareförbundet motarbetade föreningen och dessutom fanns brister i ledningen hos Sv. org.- och kantorsförening. Sju medlemmar betalade årsavgift." (Föreningen sedan tydligen i dvala några år. )

1933. Under åren har nya, handlingskraftiga personer tillträtt i ledningen inom Centralstyrelsen. Den nye domkyrkoorganisten Harlin i Luleå hade förståelse för kårens nödvändiga organisation. Kallelse utsändes för bildande av en organistförening.
"...Undertecknad Selinus lämnade redogörelse för den förra organistföreningen inom stiftet och föreslog att den skulle rekonstrueras." Styrelse: Ordf. G. Harlin. Vice ordf. och sekr. Olov Selinus. Kassör J. Sundström. (18 april) Föreningen beslöt att f.n. icke utse stiftsombud.

"Kantor Olov Selinus påvisade att det fortfarande på sina håll råder förbistring och oreda ifråga om koralmelodier. Inom somliga församlingar sjunges i kyrkan psalmerna enligt den fastställda koralboken under det att i vissa skolor lärjungarna få lära sig helt och hållet andra melodier Under den härav föranledda diskussionen framhölls att påtalade missförhållanden existera. Komminister J. Norgren anförde bl. a. att han vid besök i skolor funnit att endast Haeffners koralbok eller Anjous koralbok vore tillgänglig och att man tycktes stå främmande för 1921- års koralbok...

Komminister J. Norgren från Nederkalix höll sedan ett instruktivt och innehållsrikt föredrag över ämnet: Den gudstjänstliga sångens utveckling"

Domkyrkoorganisten G. Harlin höll ett föredrag över ämnet: "Postludiet. Några anvisningar." Förteckning över orgelkompositioner lämpliga för inköp och instudering, med svårighetsgrader.

1934. "I ärendet angående preludier till vissa koraler beslöt föreningen göra följande uttalande: Ehuru det är gängse bruk att låta varje koral vid gudstjänster föregås av ett preludium anser föreningen att det i vissa fall såsom vid konfirmation -Sv.ps. 22- och efter Trefaldiga amen är fördelaktigt att utbyta preludiet mot en kort modulation. Även vid andra tillfällen under gudstjänsten kan uppkomma en särskild stämning, som skulle störas av ett långt preludium. Då kan preludiet med fördel undvaras, och organisten övergår till koralen attacca." Musikläraren vid Folkseminariet Birger Gustafsson höll föredrag om kördirigering.

1935. "Angående musik vid vigslar och jordfästningar beslöt föreningen framhålla, att det på grund av de ömtåliga och grannlaga förhållanden under vilka dessa tjänstgöringar äga rum ej är möjligt för organisten att vidtaga någon åtgärd med mindre prästerna vid lämpliga tillfällen upplysa församlingen om nödvändigheten av att endast kyrklig värdig musik utföres vid nämnda förrättningar." Till stiftsombud valdes Olov Selinus, Piteå.

1938. Framhölls nödvändigheten av bättre lön, semester och ordnad pension för kyrkomusikerna. "Till Domkapitlet i Härnösand hade den 22 maj 1938 avlåtits skrivelse med hemställan om utfärdande av instruktion, där det kyrkomusikaliska mera kommer till sin rätt. Denna skrivelse hade föranletts därav att organisten Henning Lind anfört besvär över Gudmundrå kyrkoråds beslut att antaga en instruktion för organisten-klockaren i Gudmundrå, vilken ålägger denne att utföra vaktmästaresysslor och sålunda icke är avpassad efter nutida förhållanden." Vidare beslöts också att söka anslag för bekostande av en kurs för kyrkomusiker-präster 1939 förlagt till Luleå stad.

Beslöts att ifråga om den nya koralboken förorda, att melodier och rytmik enl. 1921- års koralbok i huvudsak bibehålles. Lönefrågan aktuell. Koralboken: "Åtskilliga av melodierna i Koralbokskommittens förslag äro föga lämpliga och torde vara för svårsjungna för att kunna bli församlingens egendom. T.ex. 71: Min själ, du måste nu glömma Koralernas tonhöjd kan utan fara nå till tvåstrukna E... Spelar det någon roll, vad man bestämmer rörande melodierna. När man får psalmsedel står där att man ska använda en viss melodi i Sionstoner... Om organisten får en psalmlista med hänvisning till Sionstoner, så följer han icke denna hänvisning...”

Till musikdirektörerna Carlman och Lundmark riktades uppmaning att ordna musikaliska högtidsstunder ute på landsbygden samt att ordna kontraktsmöten.

1939. Ordföranden, kantor Selinus, avgick i samband med pensionering från sin tjänst. Kantor Elof Jansson, Bureå valdes till ny ordförande. "Beslöts att giva styrelsen i uppdrag att utarbeta en lista över lämplig musik att utföras vid kyrkliga förrättningar. Densamma skulle efter godkännande av domkapitlet tillställas samtliga föreningsmedlemmar såsom stöd i deras verksamhet att hålla kyrkomusiken på ett så högt plan som möjligt är. Att utarbeta denna lista utsågs undertecknad Carlman." Fråga om att vid nästa årsmöte 1940 anordna kyrkomusikalisk kurs. Sammanträffande med Biskopen om löne- och semesterfrågor.

Utredning om löne- och semesterfrågor. Ur svaren: "Önskar icke semester". Kyrkofullmäktigesvar: "Den nyligen verkställda höjningen av folkskollärarlönen bör för närvarande utgöra nödig kompensation." Revisorer har gjort anmärkning om semester för organist. Ej för utebliven, utan för att den beviljats!

Kyrkomusikalisk kurs för musiker och präster förlagd till Luleå. "Kursens syfte är, dels att främja broderligt samarbete mellan kyrkans tjänare vid altare och orgel, dels en så djupgående fort- bildning i hithörande ämnen, som den korta tiden medger."

Cirkulär angående uppvärmning av kyrkor: "Beslöts en hemställan till domkapitlen om en uppmaning till stiftens kyrkoråd att, där organisten så önskar och förhållanden så medge, om möjligt låta uppelda kyrkorna redan på lördagsmiddagen för att organisten skall få tillfälle till orgelspelsövning i ej för kall kyrka. Detta så mycket mer som en del av kyrkoårets högtider infalla under den kalla årstiden."

C:a 60 medlemmar i föreningen. Kontraktssamlingar förordas. Föreslås att man, liksom i Stockholms stift sinsemellan slopar titlarna. Semester förekommer på något håll, mot betalning av ordinarie innehavaren. Vid koralmötet i Stockholm deltog som ombud för Luleå stift, Simon Lundmark.

1940. (Trevliga protokoll på vers skrivna av Gustaf Carlman.) Mässmusikens revidering dryftades; bör företagas varsamt. Kyrkomusikernas tjänstereglering behandlades negativt i riksdagen.

1941. Årsmöte i dagarna två, 26-27 juni.

1942. Rapport från SAOK:s ombudsmöte i Stockholm av John Karlsson. Kyrkomötets avslag om statlig lönereglering. Orsak: Hotet mot kyrkofonden om medlen skulle tas därur, enligt CS förslag.

1944. på grund av förhandlingsarbetets ökade omfattning och därmed förenade kostnader hade föreningens ekonomi i hög grad försämrats. "Till gäldande av föreningens skulder och bestridande av nödvändiga utgifter beslutades att bemyndiga kassören att upptaga ett lån intill 1.000 kronor".

På förslag av ordföranden, Elof Jansson, beslutades föranstalta om utgivande av preludiesamling genom styrelsens försorg och att till föreningens medlemmar rikta en uppmaning att före den 30/6 1945 inkomma med eventuella bidrag. Diskuterades de riktlinjer som borde gälla för detta arbete och beslutades bl.a följande: "Preludierna bör vara koralbundna och beträffande preludiets karaktär av introitus- eller gradualpreludium... Bidrag till samlingen insändes till Gustaf Carlman, Skellefteå".

1945. Frågan om åtgärder mot tredskande församlingar inleddes av stiftsombudet John Karlsson, Byske...

Ombudsmannen Carl Ljungdahl höll ett klarläggande föredrag över "Kyrkomusikerutredningens betänkande." I synnerhet ville mötet .. kraftigt understryka följande passus i Centralstyrelsens yttrande: "Framhåller CS nödvändigheten av att det vid en tjänstereglering
klart fastställes vilka åligganden som påvila tjänsteinnehavaren."

1947. Frågan om stiftsföreningens delning i en västerbottens- och norrbottensdel diskuterades.

Diskuterades frågan "Hur skall man kunna popularisera kyrkomusiken?", med Jan Forsmark som inledare. Inledaren framhöll vikten av att som postludium efter högmässan välja enkla, lättförståeliga kompositioner. Vid musikandakter och dylikt kan musik av mera invecklad karaktär tagas med, men är det då lämpligt att i ett kort föredrag analysera kompositionerna. Efter en stunds diskussion beslutade man uppdraga åt styrelsen, att till nästkommande årsmöte anordna en tvådagars instruktionkurs med utförande av lämpliga repertoarstycken.

1948. Årsmötet fördelat på två dagar.

a) Postludiet börjar numera betraktas som en avslutning på gudstjänsten.

b) Församlingen visar i regel sin uppskattning av postludiet genom att stanna kvar.

c) Föreningen anser att postludiet bör behållas.

d) Postludiet bör vara antingen orgelkoral eller ett fritt musikstycke i kyrkligt värdig stil av en längd i regel ej överstigande 3 å 4 minuter.

1950. Diskuterades frågan om bildandet av kyrkomusikerklubbar med Julius Sundström som inledare. Av flera talare betonades svårigheten med de stora avstånden och framhölls, att dessa klubbar ej borde organiseras som förening, då det hela skulle bli för tungrott. Att kontraktsombuden gavs i uppdrag, att inom respektive kontrakt kalla till möten för bildande av dylika klubbar.

1954. Beslutades att utöka styrelsen till 7 personer.

1955. Namnändring till:

LULEÅ STIFTS KYRKOMUSIKERFÖRENING.

1956. Olov Selinus fick i uppdrag att utarbeta en historik om föreningen inför dess 40-åriga tillvaro. Skrivelse till Domkapitlet angående den tilltänkta omorganisationen med bl a tillkomst av ny tjänsteform, kyrkokantor. Detta avstyrktes bestämt.

1957. Väcktes fråga om åtgärder från föreningens sida för utverkande av anslag från församlingarna för inköp av musikalier.
Hugo Langsell, Robertsfors, ville aktualisera frågan om lediga söndagar för kyrkomusikerna.

1959. Diskuterades problemet med tolkningen av "i så god tid som möjligt." Detta när det gällde meddelande om gudstjänster och psalmer. Lång och intressant diskussion bl a angående den fria musikundervisningen. Elof Wikström, Älvsbyn, ansåg att den nuvarande ordningen var ganska ineffektiv, och framlade förslag om att en kommunal musikskola borde inrättas i varje kommun. Admonition åt kollegerna för slöhet att inom föreskriven tid insända uppgifter om körverksamhet m m. Propagandaresa för värvning av nya medlemmar.

1960. Angående frågan "i så god tid som möjligt": Prästerna i Torne kontrakt ville i möjligaste mån taga hänsyn till kyrkomusikernas önskemål varemot prästerna i Kalix kontrakt inte ansåg sig ha anledning taga ställning i frågan.

1961. Mestmeriteradprincip förordades vid tillsättning av organist- och domkyrkoorganisttjänster på samma sätt som skolkantorstjänster redan tillsätts. Diskuterades körens och orgelns placering i kyrkorummet.

1962. Frågan om konsultverksamhet för km.arbetet i stiftet dryftades. Ny kontraktsindelning, från 7 till 12 kontrakt.

1965. Förordades bibehållen anslutning till TCO. Två av föreningens mångåriga funktionärer lämnade den aktiva delen i föreningen. Det var Elof Jansson, Bureå, som i 24 år varit föreningens ordförande, samt Simon Langebo, Skellefteå, som i 21 år varit sekreterare.

1966. Förslag om ny reviderad kyrkomusikerstadga. Noterades med I tacksamhet att domkapitlen skulle ges vidgade befogenheter, vilka bör åstadkomma en snabbare och smidigare behandling av ärenden. Den fria musikundervisningen ansågs böra omfatta 40-45 minuters undervisningstimme istället för 60. Tiden för körarbete för snävt tilltagen, i varje fall borde den nedre gränsen höjas från 2 till 3 timmar. Tid för "överspelning", orgelvård och förberedelse borde höjas från 2-4 timmar till 3-5 timmar.

Frågan om att SL övertar den fackliga bevakningen dryftades. Tjänstefri dag i veckan efterlystes. Styrelsen samlades kl. 11.00 för sammanträde inför årsmötet som började kl. 13.00. Årsmötet som hölls i Luleå pågick i 7,5 timmar och avslutades kl. 20.30! "På grund av den sena tidpunkten fanns ej tid för den traditionella måltiden, utan ordföranden förklarade det välbesökta mötet avslutat."

1967. Wilhelm Fahl närvar vid årsmötet å CS:s vägnar för att informera om den interna förbundsverksamheten.

1968. Kyrkomusikerförbundens organisation. "Ordföranden redogjorde för frågans uppkomst och om utredningskommittens presentation av sitt hittillsvarande arbete. Det påpekades att ärendet är stort, och att det ännu tarvas mycket arbete innan ställning tas. Kyrkomusikerutbildningen och "stat-kyrka-frågorna" borde kanske först avgöras... Kyrkomusikerna är yrkesmän och måste kunna bevaka sina speciella intressen fullödigt. Garanti skapas så att detta kan ske."

1970. Orgelspelarkurs anordnades på Framnäs folkhögskola i samarbete med kyrkomusikernas samarbetskommitte. Början till en mångårig tradition som sedan förlades till Skellefteå.

1971. "Beträffande representation i CS beslöt årsmötet uttala som sin bestämda mening att det alltid borde vara minst en representant från Norrland, för att göra denna betydande landsända någon rättvisa."

1972. KMR:s ombudsmöte hölls i Skellefteå. Första gången i förbundets 70-åriga tillvaro som mötet förlagts till Norrland.

1973. "Varför inte förlägga den statliga kantors- och organistkursen till Skellefteå, om Umeå ej kan komma ifråga... Beslöts sända skrivelse till Musikaliska Akademien."

1977. Val av representant till en av Biskopen tillsatt kommitte för kyrkomusikerrekrytering i Luleå stift.

1983. Årsmötet beslöt att arbeta för att få med en kyrkomusikerrepresentant från Luleå stift till kyrkomötet.

1984. Samarbete inleddes mellan kyrkomusikerföreningen och utbildningssektionen i Luleå stift vid fortbildning av kyrkomusiker.

1985. Erland Johnsson, avled. Skolkantor i Fällfors i 38 år, aktiv i kyrkomusikerföreningen som ordförande, kassör, sekreterare och stiftsombud i olika perioder. .

Musikkonsulent i stiftet som projekttjänst. (Lennart Forsgren)

1986. SL/KMR- konsulten Zaid Bjurek, informerade om kyrkomusikerutredningen angående statlig eller kyrkokommunal reglering av tjänsterna. Kyrkomusiker och kyrkorådsledamöter närvar vid mötet på Stiftsgården i Skellefteå.

Musikkonsulenttjänst inrättas. (Gun Palmqvist)

1987. Samarbete vid fortbildningsdagar föreslogs med Musikhögskolans kyrkomusikerlinje i Piteå. Vid en del årsmöten och styrelsesammanträden har frågan om kyrkomusiker-representant i kyrkomötet varit uppe. Man ansåg det angeläget att få med någon från stiftet. Skrivelse skickades till alla partier om nödvändigheten av en representant för musik. Örjan Andersson, organist i Öjebyn, och invald i kyrkomötet för Linköpings stift, var aktuellt namn. Beslutades skänka 1.000:-kr. till kyrkomusikerlinjen vid MH i Piteå i samband med invigning av nya lokaler.

1988. Påminnelse till olika partier inför nominering till kyrkomötet om en musikerrepresentant.

Sommarens orgelspelarkurs blev ett ekonomiskt bakslag för föreningen.

Kyrkomusikerna fick eget skyddsombud, Agnar Bergkuist, Bygdeå.

Paragraf från 1987 upphävdes angående prydande av kyrkomusikerlinjens lokaler vid MH i Piteå. Istället beställdes en körkomposition, till invigningen av lokaler i sept. 1988. Uno Sandén, Linköping, anförtroddes uppgiften att komponera.

1989. Orgelspelarkursen i Skellefteå, som kyrkomusikerföreningen ansvarat för alltsedan starten 1970 ,övertogs administrativt av Kommittén för Kyrkans musik i Luleå stift. Samma år slutade Kalix fhsk. sina liknande orgelkurser och som pågått från 1976. KMF har kvar det ekonomiska ansvaret fram t. o. m 1990.

1990. KMR-ordföranden Bo Svensson, besökte stiftet -Lycksele och Luleå- och informerade inför "kommunaliseringen" av kyrkomusikertjänsterna. C:a 100 tjänster i stiftet omförhandlades av stiftsombudet Thore Andersson och bitr.s.omb. Agnar Bergkuist. Diskuterades orgelspelarkursen i Skellefteå. Beslöts att i samarbete med musikkonsulenten administrera kursen. På grund av för få anmälda kunde man dock inte genomföra någon kurs denna sommar men satsar på nytt sommaren -91.

1991. Orgelspelarkurs i Skellefteå med 10 deltagare. I Skyddsombud saknas för kyrkomusikerna i stiftet sedan Agnar Bergkuist avgått på grund av förtida pensionering.

1992. Orgelspelarkurs i Skellefteå med nr 21. Till detta kommer den första kursen som var förlagd till Framnäs fhsk. i Öjebyn. Många lärare, en del "fleråriga", har varit engagerade i utbildning av olika kategorier orgelspelare. Till största delen ungdomar i som delvis gått vidare till att bli kyrkomusiker.

1993. "Stiftet" ansvarar helt för orgelspelarkurserna fr.o.m. detta år och satsar på 10-veckorsutbildning.

Stifts- och skyddsombudsfrågan återkom vid sammanträden och årsmöte. En studieresa planerades till Finland under hösten men fick inställas på grund av för få anmälda. Synpunkter om kyrkomusikerutbildningar inlämnades till Centralstyrelsen.

1994. Samarbete med Musikhögskolan i Piteå vid en föreläsningsserie om kyrkomusik och samarbete präster/kyrkomusiker.

Skrivelse till utbildningsansvariga på stiftsnivå angående orgelspelarkurser och fortbildningar.

1996. Vid Nordiska kyrkomusikersymposiet i Göteborg deltog 24 medlemmar från Luleå stift. Som uppmuntran för det visade intresset lämnade KMF resebidrag till dessa. Bidrag lämnades även till Sv. kyrkans utbildningsnämnd för rekryteringskampanj för nya kyrkomusiker.

1998. Vid remissvar angående förslag till ny kyrkoordning framhölls bl.a. vikten av en kyrkomusikerrepresentant i domkapitlet för att bistå domkyrkoorganisten eftersom denne inte är ord. ledamot i domkapitlet.

1999. Vid årsmöte i Skellefteå uppmärksammas föreningens 80-åriga tillvaro.

2000. Kyrkan blev fri från staten. Kyrkoordningen, som ersätter den tidigare kyrkolagen, nonchalerade på ett obegripligt sätt kyrkomusiken.

2001. Årsmöte i Piteå. Suzukimetoden presenterades. Kurs på Musikhögskolan med Gunilla Rönnbäck och Lars Hagström. Sedan dess pågår undervisning i flera församlingar.

2002. Årsmöte i Piteå. "Personlig och artistisk utveckling genom mental träning". Kjell Fagéus och Lars-Gunnar Solin föreläste.

2003. Årsmöte återigen i Piteå. Rekrytering av kyrkomusiker diskuterades med anledning av bristen på kyrkomusikerstudenter. Orgelelever fick gratis undervisning av skolans lärare. NORD-orgel presenterades och började ta form. Projektet genomfördes under hösten.

2004. Kyrkomusikerföreningen fyller 85 år. Vi får en ny kontraktsindelning. Rekryteringesprojektet "Nordorgel - mot framtiden" genomför en orgelhelg i november.

2006. Efter 10 år som ordförande för föreningen lämnade Ursula Grönlund över till Mikael Hellgren, organist i Arvidsjaur. Rekryteringsprojektet fortsatte med en orgelhelg i november samt inspirationsdag "Orgelskoj"

• Tjänstefri dag.
• Kårens förbättrade arbetsförhållanden.
• Lediga lördagar.
• Inrättande av musikkonsulenttjänst i stiftet.

Med tacksamhet har vissa tider noterats Biskops visade intresse för kårens arbete och förståelse för dess problem. Föreningen har engagerat sig i utredningen Församlingen i framtiden, Kyrkans personalfortbildning, Kyrkomusikerutredningen. Man har tidvis haft adjungerad ledamot i Luleå stifts utbildningsnämd.

På ett tidigt stadium förordade man en uppräkning av timtal för kyrkomusiker i Luleå stift på grund av långa avstånd och livaktig verksamhet. Dessutom, också på ett tidigt stadium, har föreningen satsat på fortbildningar för medlemmarna.

Sekreterare:

Kassörer:

Stiftsombud:

Hedersledamöter:

Hedersordföranden:

Ledamöter i KMR:s förbundsstyrelse:

Sammanställningen bygger delvis på tidigare historik gjord av Olov Selinus.

En lång följd av år har protokoll åren 1919 fram till 1943 saknats. Inför denna sammanställning tillskrev jag Mead Carlman i Kristianstad med förfrågan om hon kände till handlingar från den
tid Gustaf Carlman var sekreterare i föreningen. Efter en tid kom, med postverkets hjälp och till min stora glädje, 2 kg handlingar! Därmed kom protokoll från åren 1933-1943 tillrätta. Sedan kontaktades släkten Selinus -spridd utöver landet- om handlingar 1919 och fram till 1933. Man kände dock inte till några sådana.

Sedan har också Karin Langebo kontaktats eftersom hennes far, Simon Langebo, varit sekreterare. Hon berättade att man efter hans död hade överlämnat en del "papper" till Musikaliska Akademien i Stockholm.

I tur och ordning har sedan följande kontaktats om ev. protokoll:

• Musikaliska Akademien, arkivet, Stockholm.
• Musikmuseet, Stockholm.
• Riksarkivet, enskilda arkiv, Stockholm.
• Tjänstemannarörelsens arkiv, Stockholm.
• Landsarkivet, Härnösand.
• Piteå Hembygdsförening.
• Folkrörelsearkivet, Skellefteå.

Med tanke på att kämpen Olov Selinus tydligen också var en ordningens man och säkert fört anteckningar om aktiviteter förekommit är det troligt att föreningen låg i "dvala" åren 1924-1933. Inga protokoll finns dock heller från åren 1919-1923.

Mitt slutord får bli samma som Selinus avslutade med en gång i sin historik:
"...en maning att sluta upp omkring strävandena att dels främja kårens sociala och ekonomiska intressen, dels slå vakt om kyrkomusiken. Här må uttrycket tillämpas: Endast det bästa är gott nog."

Thore Andersson

Tillbaka till startsidan

© KMF i Luleå stift 2004